Lakrits – fakta, ursprung och hälsa

Lakrits väcker starka känslor, men bakom smaken finns en rät förklaring. Allt utgår från lakritsroten, och vägen från rot till godishylla går via ett naturligt sött ämne, lite salt och en lång tradition i de nordiska länderna. På den här sidan samlar vi den allmänna faktan om lakrits: vad det är gjort av, hur salmiaken kommer in, varifrån smaken kommer historiskt och vad som är bra att känna till om lakrits och hälsa. Uppgifterna om hälsa bygger på Livsmedelsverket.

Vad är lakrits gjort av?

Lakrits smaksätts med lakritsrot, roten från lakritsväxten. Roten innehåller glycyrrhizinsyra, ett naturligt ämne som ger lakritsens söta grundsmak och som är många gånger sötare än vanligt socker. I godistillverkning används lakritspulver eller lakritsextrakt tillsammans med socker och bindemedel, och beroende på recept blir lakritsen mer eller mindre söt och tuggig. Glycyrrhizinsyra finns för övrigt inte bara i godis – den används också i bland annat tuggummi, tandkräm, tuggtobak och läkemedel.

Lakrits eller salmiak – vad är skillnaden?

Här blandas begreppen ofta ihop. Lakrits kommer från lakritsroten och är i grunden sött. Salmiak är något annat: det är ammoniumklorid, ett vitt salt med en väldigt intensiv smak. När salmiak tillsätts lakrits blir det saltlakrits, med en kraftfull salt smak och en syrlig underton. Lakrits utan salmiak blir sötlakrits. Salmiak ska alltså inte förväxlas med lakritsrot eller ren lakrits – det är saltet som avgör om lakritsen blir salt eller söt, inte lakritsen i sig.

Var kommer smaken ifrån historiskt?

Lakritsroten har en lång historia som handelsvara. Den har använts som medicin åtminstone sedan 1600-talet, då främst mot dålig mage, och förekommer fortfarande i hostmedicin och halstabletter. Som godis slog lakrits och salmiak igenom på allvar under 1900-talet. Bronzol, en föregångare i smak och utseende till Lakrisal, var en storsäljare på 1950-talet, och samma era gav oss klassiker som salta gubbar, skruvar och grodor liksom den lilla tablettasken som kort och gott hette Salmiak. Saltlakrits konsumeras än idag mest i de nordiska länderna, i Nederländerna och i Baltikum.

Lakrits och hälsa – sakligt

Lakrits är godis och innehåller socker, men det finns en sak till att känna till: glycyrrhizinsyran. I för stora mängder över längre tid kan glycyrrhizinsyra påverka kroppen. Saltbalansen kan rubbas, vilket bland annat kan ge ödem, högt blodtryck, viktökning, hjärtproblem och huvudvärk. Det finns inga officiella gränsvärden för glycyrrhizinsyra, och halten anges inte alltid på förpackningen, vilket gör det svårt att räkna exakt.

Livsmedelsverket beskriver det så här: det finns risk för biverkningar hos känsliga personer som regelbundet äter cirka 50 gram lakritsgodis eller mer per dag. Femtio gram lakritsgodis som innehåller 0,2 procent glycyrrhizinsyra motsvarar ungefär 100 milligram glycyrrhizinsyra per dag. I de nordiska länderna får man i genomsnitt i sig ungefär 6 till 15 milligram glycyrrhizinsyra per person och dag, men mängden varierar mycket beroende på hur mycket lakrits man äter.

Känsliga grupper

Eftersom barn har lägre kroppsvikt är de känsligare än vuxna. Livsmedelsverket skriver att barn under fem år därför inte bör äta lakrits och salmiak regelbundet, även om några enstaka bitar någon gång ibland går bra. Detta är ingen anledning att skrämmas från lakrits, utan handlar om att hålla koll vid återkommande och stora mängder. Vill du läsa mer om de olika sorterna och hur de smakar finns guiden till bästa lakritsen online.

Var köper du lakrits?

När du vet vad lakrits är blir det enklare att välja sort. En stor godisbutik som Klippkungen har allt från mild sötlakrits till krutstark salmiak, och du kan handla i lösvikt, påse eller storpack. Topplistan längre ner visar vilka godisbutiker våra besökare väljer oftast, om du hellre vill jämföra flera ställen innan du beställer.