Klippkungen
Bäst när du vill handla mycket godis på en gång: lösgodis, choklad, lakrits och snacks i lös vikt och större förpackningar. Passar särskilt för lördagsgodis, kalas och kontor.
Till Klippkungen → Annonslänk
Lördagsgodisets historia
Lördagsgodis är en av Sveriges mest seglivade vanor, men få känner till var den faktiskt kommer ifrån. Här berättar vi historien bakom traditionen: tandhälsan på 1950-talet, den omdebatterade Vipeholmsstudien och hur lördagsgodiset ser ut idag.
De flesta svenskar har vuxit upp med tanken att godis hör lördagen till. Men varför just lördag? Svaret går tillbaka till en mörk och omdebatterad period i svensk forskningshistoria, och till en tid när nästan hela befolkningen hade hål i tänderna. Här reder vi ut bakgrunden sakligt, med fakta från Nordiska museet och forskningshistorien. Vill du i stället ha praktiska tips finns vår guide om hur du sätter ihop lördagsgodiset.
En tid med usel tandhälsa
Vid mitten av 1900-talet var tandhälsan i Sverige mycket dålig. Folktandvården hade startat 1938, och uppgifter från tiden visar att i princip hela befolkningen hade karies – 1942 hade nära hundra procent av de mönstrande hål i tänderna. Misstanken fanns att en sockerrik kost låg bakom, men vetenskapliga bevis saknades. År 1945 beställde dåvarande Medicinalstyrelsen en undersökning för att reda ut sambandet. Det blev upptakten till det som kom att kallas Vipeholmsexperimenten.
Vipeholmsstudien – bakgrunden
Vipeholm utanför Lund var landets största anstalt för personer med svåra funktionsnedsättningar. Hit förlades det dittills största experimentet på människor som gjorts i Sverige. Försöken inleddes 1945 med vitaminförsök, men lades 1947 om till en renodlad sockerstudie i syfte att framkalla karies med en extremt söt och klibbig kost. Mellan 1947 och 1949 pågick sockerexperimentet, och resultatet var entydigt: sega, klibbiga sötsaker som kola var en direkt orsak till karies.
Det är viktigt att säga det rakt ut: studien är i efterhand starkt etiskt omdebatterad. Patienterna kunde inte samtycka, omkring femtio av försökspersonerna fick sina tänder helt förstörda, och sötsaksindustrin bidrog ekonomiskt till försöken. Resultaten publicerades först 1953, och då uppstod en kritisk debatt om både dröjsmålet och industrins inblandning. Vi tar med det här inte för att skrämmas, utan för att lördagsgodisets ursprung helt enkelt har en allvarlig sida.
Kort om bakgrunden
- 1938: Folktandvården startar i Sverige.
- 1945: Medicinalstyrelsen beställer undersökningen.
- 1947–49: sockerstudien på Vipeholm visar socker → karies.
- 1953: resultaten publiceras.
- Slutet av 1950-talet: begreppet lördagsgodis föds.
Så blev godiset en lördagssak
När sambandet mellan socker och karies var fastställt växte tanken fram att man kunde minska skadan genom att samla godisätandet till ett tillfälle i veckan. Idén om lördagsgodis dök upp i slutet av 1950-talet: barnen skulle få färre hål om de koncentrerade godiset till en bestämd dag, som Nordiska museets intendent Ulrika Torell beskriver det. Lördagen blev det naturliga valet. Begreppen "Lördagsgodis", "Lördagssnask" och "Lördagsgott" lanserades och fick bredare spridning under 1960-talet, inte minst genom den Folktandvård som nu byggdes ut för att upplysa både barn och vuxna.
Rådet om godis en gång i veckan var en av flera åtgärder för bättre tandhälsa. Samtidigt föreslogs tandborstningskampanjer, förbud mot godiskiosker i skolor och till och med en särskild skatt på sötsaker. Lördagsgodiset blev den variant som fastnade i folkmedvetandet och blev en hushållsregel i många familjer.
Dags för veckans påse?
Lördagsgodiset lever vidare. Se vilka godisbutiker besökarna väljer när påsen ska beställas hem.
Lördagsgodis och lösviktsdisken
Traditionen fick ett extra lyft när lösviktsgodiset slog igenom på 1980-talet. Plötsligt kunde man själv plocka ihop veckans påse ur hyllor med hundratals sorter, och lördagsgodiset blev tätt sammanflätat med lösviktsdisken. För många är just plockandet en del av ritualen – att stå framför hyllan och välja sort för sort. Vill du läsa mer om hur lösvikten kom till finns vår genomgång av godisets historia i Sverige.
Traditionen idag
Lördagsgodis är fortfarande en levande vana i många svenska hem, även om hur strikt man håller på den varierar från familj till familj. För en del är det en bestämd regel, för andra mest en mysig stund på helgen. Numera behöver man inte ens gå till butiken – godiset kan plockas och beställas online och köras hem till lördagen. Hur du gör i praktiken, med lagom mängd per person och hur du sätter ihop påsen, tar vi i vår praktiska lördagsgodis-guide.
Populärt till lördagspåsen
Ett urval blandat godis hos våra samarbetsbutiker – priser uppdateras löpande och aktuellt pris visas i butiken.
Annonslänkar. Pris och lager kan ändras – aktuellt pris visas hos butiken.
Vanliga frågor om lördagsgodisets historia
När uppstod lördagsgodiset?
Begreppet lördagsgodis uppstod i slutet av 1950-talet, då dålig tandhälsa var ett utbrett problem i Sverige. Tanken var att barn skulle få färre hål i tänderna om de samlade sitt godisätande till en dag i veckan. Begreppen Lördagsgodis, Lördagssnask och Lördagsgott fick bredare spridning under 1960-talet.
Vad var Vipeholmsexperimenten?
Vipeholmsexperimenten var medicinska undersökningar på Vipeholms anstalt utanför Lund på 1940- och 1950-talen. Medicinalstyrelsen ville utreda varför så många hade hål i tänderna. En sockerstudie 1947–49 visade att seg, klibbig och söt kost var en direkt orsak till karies. Studien är i efterhand starkt etiskt omdebatterad eftersom patienterna inte kunde samtycka.
Vem rekommenderade godis en gång i veckan?
Rådet att hålla godisätandet till en dag i veckan växte fram ur Vipeholmsstudiens slutsatser och spreds via Medicinalstyrelsen och den utbyggda Folktandvården under 1950- och 1960-talen. Samtidigt föreslogs andra åtgärder, som tandborstningskampanjer och förbud mot godiskiosker i skolor.
Lever traditionen kvar idag?
Ja, lördagsgodis är fortfarande en levande hushållsvana i många svenska familjer. För många är det kopplat till lösviktsdisken och en mysig stund på helgen. Hur du gör i praktiken – mängd per person och hur du sätter ihop påsen – tar vi i en egen praktisk guide.