Klippkungen
Bäst när du vill handla mycket godis på en gång: lösgodis, choklad, lakrits och snacks i lös vikt och större förpackningar. Passar särskilt för lördagsgodis, kalas och kontor.
Till Klippkungen → Annonslänk
E-nummer och tillsatser i godis
Vad betyder alla E-nummer i innehållsförteckningen, och vad gör färgämnen, sötningsmedel och konserveringsmedel egentligen? Här förklarar vi tillsatserna i godis sakligt och visar hur de regleras inom EU – så att du kan läsa paketet med trygga ögon.
Tittar du på baksidan av en godispåse möts du ofta av rader med E-nummer. De ser kryptiska ut, men systemet är faktiskt till för att göra innehållet tydligare. Här går vi igenom vad ett E-nummer är, vilka grupper av tillsatser som finns i godis och hur de godkänns. Vi håller oss till Livsmedelsverket och EU:s regler – ingen skrämsel, bara en förklaring du kan ha nytta av i butiken.
Vad ett E-nummer egentligen betyder
Alla tillsatser som används inom EU måste vara godkända, och en godkänd tillsats får ett så kallat E-nummer. E:et står helt enkelt för att EU har godkänt ämnet för användning i livsmedel – till exempel är E 300 askorbinsyra (C-vitamin). Numret talar om vilken tillsats det rör sig om, men det betyder inte att den får användas i vilken mat som helst. Varje tillsats godkänns för ett visst livsmedel eller en viss grupp av livsmedel, enligt Livsmedelsverket.
Sex grupper av tillsatser
- Färgämnen: ger godiset dess färg, till exempel sockerkulör.
- Sötningsmedel: ger sötma, ofta i sockerfritt godis.
- Konserveringsmedel: hämmar mikroorganismer och förlänger hållbarhet.
- Antioxidationsmedel, emulgeringsmedel och förtjockningsmedel: övriga tekniska funktioner.
- Källa: Livsmedelsverket, tillsatser och E-nummer.
Färgämnen och azofärger
Färgämnen är de tillsatser som ger godis sin lockande kulör. Ett vanligt exempel är sockerkulör, men det finns även en grupp syntetiska färger som kallas azofärgämnen. Hit hör bland annat tartrazin (E 102, gul), para-orange (E 110), azorubin (E 122, röd), allurarött (E 129) och nykockin (E 124). Enligt Livsmedelsverket kan azofärger förekomma i bland annat lösgodis och kakor.
Just dessa färger är värda att känna till, eftersom sex av dem kräver en särskild märkning. Ingår para-orange, azorubin, tartrazin, allurarött, nykockin eller kinolingult (E 104) i en produkt ska texten "Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration" finnas. Bakgrunden är en brittisk studie som pekade på koncentrationssvårigheter hos barn. EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA ansåg inte att det var klart vetenskapligt bevisat, men EU:s råd och parlament beslutade ändå om märkningen efter förhandlingar. Märkningen är alltså en upplysning, inte ett förbud.
| Färgämne (azofärg) | E-nummer | Kräver varningstext |
|---|---|---|
| Tartrazin (gul) | E 102 | Ja |
| Para-orange | E 110 | Ja |
| Azorubin / karmosin (röd) | E 122 | Ja |
| Nykockin (röd) | E 124 | Ja |
| Allurarött AC (röd) | E 129 | Ja |
| Kinolingult (gul) | E 104 | Ja |
Vill du välja godis själv?
Se vilka godisbutiker besökarna handlar hos – flera redovisar innehåll och märkning tydligt.
Sötningsmedel
Sötningsmedel är tillsatser som ger sötma, ofta i sockerfritt godis, och de har precis som andra tillsatser E-nummer. De skiljer sig i sötstyrka: aspartam (E 951) är ungefär 200 gånger sötare än socker, cyklamat (E 952) runt 30 gånger och steviolglykosider från Stevia (E 960) omkring 300 gånger. Det innebär att det behövs väldigt små mängder. Aspartam är framställt av aminosyrorna asparaginsyra och fenylalanin, och produkter som innehåller aspartam ska märkas med uppgiften att de innehåller en källa till fenylalanin – viktigt för den som har sjukdomen fenylketonuri. Vill du läsa mer om sockerfria alternativ finns vår sida om sockerfritt godis.
Konserveringsmedel
Konserveringsmedel används för att öka hållbarheten. De hämmar tillväxten av mikroorganismer, vilket Livsmedelsverket kallar kemisk konservering. I godis är behovet ofta litet eftersom det höga sockerinnehållet i sig motverkar mikrobiell tillväxt, men i vissa produkter förekommer de ändå. På förpackningen anges de med funktionsnamnet "konserveringsmedel" följt av E-nummer eller namn.
Så godkänns en tillsats
Innan en tillsats får användas måste den godkännas av EU-kommissionen. Godkännandet bygger på en riskbedömning från EFSA, som utgår från ett underlag med kemisk beskrivning, tillverkning och tänkt användning. EFSA bestämmer ett acceptabelt dagligt intag, ADI – den högsta mängd man kan få i sig dagligen under hela livet utan risk för hälsoeffekter. För att få en säkerhetsmarginal sätts ADI ofta till en hundradel av den dos försöksdjur tål utan effekt. En tillsats får dessutom aldrig vilseleda konsumenten och måste anses nödvändig i livsmedlet.
Så läser du innehållsförteckningen
På förpackat godis ska alla tillsatser stå i ingrediensförteckningen, med funktionsnamn följt av E-nummer eller namn, till exempel "färgämne E 129" eller "konserveringsmedel E 211". Ingredienserna anges i fallande storleksordning efter vikt. Lösgodis och annat som säljs i lösvikt har däremot ingen förteckning på plats – där bör butiken kunna upplysa om innehållet om du frågar. Har du en känd överkänslighet, exempelvis mot färgämnet karmin (E 120) som rapporterats kunna ge allergiska reaktioner, är förteckningen ditt bästa verktyg för att välja bort just det ämnet. Vill du undvika tillsatser helt finns mer i vår guide om naturligt godis utan tillsatser.
Populärt godis online
Ett urval hos våra samarbetsbutiker – läs alltid innehåll och märkning i butiken. Priser uppdateras löpande.
Annonslänkar. Pris och lager kan ändras – aktuellt pris visas hos butiken.
Vanliga frågor om E-nummer och tillsatser
Vad betyder E-nummer i godis?
E:et står för att tillsatsen är godkänd inom EU. Alla tillsatser som används inom EU måste vara godkända och får då ett E-nummer, till exempel E 300 för askorbinsyra. Numret talar om vilken tillsats det är, men det säger inte att den får användas i precis all mat – varje tillsats godkänns för ett visst livsmedel eller en viss grupp.
Varför har vissa godissorter en varningstext om barns beteende?
Sex syntetiska färgämnen kräver en särskild märkning: para-orange (E 110), azorubin (E 122), tartrazin (E 102), allurarött (E 129), nykockin (E 124) och kinolingult (E 104). När de ingår ska texten "Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration" finnas. Märkningen kom efter en brittisk studie; EU beslutade om märkning även om EFSA inte ansåg det klart vetenskapligt bevisat.
Hur godkänns en tillsats i EU?
EU-kommissionen godkänner tillsatser efter en riskbedömning av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. Tillsatsen får inte innebära en hälsorisk eller vilseleda, och måste anses nödvändig. EFSA sätter ett acceptabelt dagligt intag, ADI, som ofta är en hundradel av den dos försöksdjur tål utan effekt – en säkerhetsmarginal.
Innehåller lösgodis E-nummer?
Det kan det göra, precis som förpackat godis. Skillnaden är att lösvikt inte har någon ingrediensförteckning på plats. Butiken bör kunna upplysa om vad ett visst lösgodis innehåller, så fråga gärna i butiken om du vill undvika ett visst färgämne eller en viss tillsats.
Är E-nummer farliga?
Att en tillsats har ett E-nummer betyder att den är godkänd och bedömd. Vissa tillsatser kan ge överkänslighetsreaktioner hos enstaka personer – till exempel har färgämnet karmin (E 120) rapporterats kunna ge allergiska reaktioner. Har du känd överkänslighet är innehållsförteckningen ditt bästa verktyg för att välja bort just det ämnet.