Klippkungen
Bäst när du vill handla mycket godis på en gång: lösgodis, choklad, lakrits och snacks i lös vikt och större förpackningar. Passar särskilt för lördagsgodis, kalas och kontor.
Till Klippkungen → Annonslänk
Godisets historia i Sverige
Hur gick godiset från dyrbar lyxkonfekt till en självklar lösviktslördag i mataffären? Här följer vi den svenska godishistorien från medeltidens socker till dagens fyllda papperspåsar, och tittar på varför svenskar hör till världens flitigaste godisätare.
Godis är en så självklar del av svensk vardag att det är lätt att glömma hur ungt fenomenet egentligen är som folklig vana. Länge var sötsaker något för de få. Den här guiden tecknar de stora dragen i godisets svenska historia – från lyxvara till lösviktsdisk – med fakta hämtad från etablerade källor som Nordiska museet och näringslivshistorien.
Från medeltidens socker till lyxkonfekt
Socker nämns första gången i Sverige redan på 1300-talet, då det köptes i små mängder från Italien. Under flera århundraden var sötsaker en utpräglad lyxvara, ibland såld nästan som medicin. Konfekt och kandi hörde hemma hos de välbärgade, och för de flesta var godis något man knappt smakade. Det skulle dröja länge innan sockret blev billigt nog för var mans påse.
Sockret blir vardag
Under 1900-talets andra hälft förändrades allt. När sockret blev billigare och mer tillgängligt ökade konsumtionen av sötsaker kraftigt – från omkring 50 miljoner kilo till 145 miljoner kilo per år, enligt Populär Historia. Vägen dit gick dock inte spikrak. Under första och andra världskriget rådde brist, och en allmän sockerransonering infördes i Sverige redan i oktober 1916. Lakritsgodis hade då redan blivit en populär sort i Norden sedan slutet av 1800-talet, något Nordiska museet lyfter fram som en tidig favorit.
Milstolpar i svensk godishistoria
- 1300-talet: socker når Sverige som dyr importvara.
- 1800-talets slut: lakritsgodis blir populärt i Norden.
- 1916: allmän sockerransonering införs.
- Slutet av 1950-talet: begreppet lördagsgodis föds.
- 1985: lösviktsförsäljning tillåts – lösgodiset slår igenom.
Lösviktsgodisets genombrott på 1980-talet
Den enskilt största förändringen kom på 1980-talet. Tidigare ansågs det ohygieniskt att sälja oförpackat godis, och godiset låg ofta under glasskivor eller bakom en hög disk där man fick peka och be expediten fylla en påse. År 1985 rekommenderade Livsmedelsverket att lösviktsförsäljning skulle tillåtas, under förutsättning att godiset låg hygieniskt i separata behållare och plockades med slev eller skopa. Bakom själva idén stod enligt näringslivshistorien tre finska handelsstudenter i Stockholm som visat att självplock kunde bli en framgång.
Efter 1985 växte godisbutikerna snabbt, särskilt i Stockholm och de större tätorterna. Lösgodishyllorna med hundratals färgglada varianter blev en försäljningssuccé, och svenskarnas godisätande sköt i höjden. Sedan dess har konsumtionen ungefär fördubblats. Vill du läsa mer om hur lösvikten fungerar i praktiken finns vår sida om att plocka eget godis.
Lösviktslördag hemma?
Lösgodiset finns numera bara ett klick bort. Se vilka butiker besökarna väljer.
Varför äter svenskar så mycket godis?
Sverige ligger i topp bland världens sötsakskonsumenter. Enligt branschstatistik och Nordiska museet handlar det om ungefär 17–18 kilo godis per person och år, även om olika mätmetoder ger något olika siffror. En bidragande orsak brukar anges vara just lösviktsgodiset. När man själv får plocka och välja blir påsen gärna tyngre än man tänkt sig, och det breda utbudet lockar till att prova fler sorter. Lösvikten gjorde godiset till en vardagsvana snarare än en lyx, och den vanan sitter i.
Från butiksdisk till nätbutik
Idag har godiset tagit ytterligare ett steg: från lösviktsdisken i mataffären till nätbutikerna. Du kan plocka eget godis online, beställa storpack eller färdiga blandningar och få allt hemkört. Sortimentet är ofta bredare än i en vanlig butik, och du kan jämföra pris och frakt i lugn och ro. På sätt och vis är det samma idé som drev lösgodiset på 1980-talet – friheten att välja själv – fast nu hemifrån soffan. Vill du fördjupa dig i en av de mest seglivade vanorna kan du läsa vidare om lördagsgodisets historia.
Klassiskt blandat godis
Ett urval hos våra samarbetsbutiker – priser uppdateras löpande och aktuellt pris visas i butiken.
Annonslänkar. Pris och lager kan ändras – aktuellt pris visas hos butiken.
Vanliga frågor om godisets historia
När kom godis till Sverige?
Socker nämns första gången i Sverige på 1300-talet, då det köptes i små mängder från Italien. Länge var sötsaker en lyxvara, ibland såld nästan som medicin. Först under 1900-talet, när sockret blev billigare och mer tillgängligt, blev godis något för vanligt folk.
När slog lösviktsgodiset igenom i Sverige?
På 1980-talet. Tidigare ansågs det ohygieniskt att sälja oförpackat godis, men 1985 rekommenderade Livsmedelsverket att lösviktsförsäljning skulle tillåtas, under villkor om hygien som separata behållare och slev. Då växte lösgodishyllorna fram i butikerna och godisätandet sköt i höjden.
Varför äter svenskar så mycket godis?
Sverige ligger i topp bland världens sötsakskonsumenter, med ungefär 17–18 kilo godis per person och år enligt branschstatistik. En bidragande orsak brukar anges vara lösviktsgodiset, där man själv får plocka och välja – en säljteknik som gör att påsen ofta blir tyngre än man tänkt sig.
Var kommer lördagsgodiset ifrån?
Begreppet uppstod i slutet av 1950-talet och kopplas till tandhälsa – tanken var att färre tillfällen med socker ger färre hål i tänderna. Bakgrunden går tillbaka till den så kallade Vipeholmsstudien. Den fulla historien tar vi i en egen guide om lördagsgodisets historia.